|
Balans webbsidor underhålls och utvecklas av:
Webmaster
Kajsa-Lena
Svensson
(Bitr. Webmaster)
Ulla
Lundström
(Bitr. Webmaster)
|
|
En av fyra vill inte ha en kollega med psykisk ohälsa!
En av fyra i Sverige vill inte arbeta tillsammans med
någon som har en psykisk sjukdom. Det visar en ny undersökning om
allmänhetens attityder och kunskaper om psykisk ohälsa.Läs
hela studien från Handisam
Skicka frågor till oss om läkemedel.
En apotekare som är Balans samarbetspartner ger svar.
Maila din fråga till
info@foreningenbalans.nu med rubriken 'Fråga Balans'.
Temat för eftermiddagen var DEPRESSION.
Överläkare Thomas Eklundh inledde med att berätta att depression är
världens vanligaste sjukdom. 40 % av världens kvinnor och 20 % av männen
riskerar att få sjukdomen under livet och risken ökar med stigande
ålder. Just nu är ca 450 000 personer sjuka här i Sverige. Sjukdomen
anses kraftigt underdiagnostiserad. FN-organet WHO beräknare att
depression år 2030 kommer att vara den främsta anledningen till ohälsa i
världen.
Depression är också hög grad de anhörigas sjukdom, eftersom den sjuke
kanske inte kan delta i hemmets skötsel och sjukdomen framkallar stress
i hela familjen, vilket innebär risk för mer ohälsa.
Överläkaren Mats Adler beskrev själva sjukdomen, depression.
Sjukdomen påverkar stämningsläget negativt speciellt för bipolära –
manodepressiva. Tänkandet förändras, framtiden verkar hopplös, beteendet
ändras, liksom rörelsemönster och kroppsfunktioner (sömn och aptit).
Den sjuke kan visa olika ”ansikten”:
* ledsen
* ”svängig”
* orolig
* sömnlös
* trött/vintertrött
* livsleda
* glömsk
* oklar smärta
Unipolär depression och bipolär depression behandlas DELVIS olika.
Hur ställer man då diagnos på en sjukdom när man inte kan ta hjälp av
blodprov, röntgen eller febertermometer?
Doktorn utreder om stämningsläget varit lågt under viss tid, vad det får
för konsekvenser, hur stort lidandet är, om det finns någon annan
förklaring.
Man måste göra åtskillnad mot en livskris. En depressionssjukdom har
inte alltid en tydlig utlösande orsak, är mer långdragen och får ofta
större konsekvenser. Depression har hög återfallsfrekvens, ca 80 % och
en person med bipolära depressioner får återfall i så gott som alltid
och sjukdomen blir svårare och svårare för varje återfall.
Behandling
De flesta som lider av depression kommer i första hand till sin
vårdcentral. Personer med lindriga/måttligt svåra depressioner kan bli
hjälpta av psykoterapi, vanligast KBT (kognitiv beteendeterapi). Även
andra psykoterapiformer finns. Vårdteamet anpassar behandlingen efter
individens önskemål. I KBT arbetar man med det negativa tänkandet och
försöker stärkta alternativa tankar. Man kommer till sin psykolog
regelbundet varje vecka. Patienten får hemläxor, får hjälp med att
strukturera dagen, med att gå upp ur sängen, kanske ta en promenad.
Vid djupa depressioner kombinerar man terapi och mediciner. Vikten av
att sova ordentligt och röra på sig, gärna utomhus, betonas.
Förutom vårdcentral kan även företagshälsovård och privatläkare vara en
första kontakt, första linjens psykiatri.
Göran Tidbeck, Huddinge Psykiatriska Öppenvårdsmottagning, berättade hur
man arbetar där och att personer med bipolär sjukdom eller svår
depression ofta blir remitterade till Affektiva Mottagningen, se mer
nedan.
Många påtalade vikten av utbildning, PPI, patient- och
anhörigutbildning. I sådana kurser får man lära sig vad sjukdomen
innebär, olika behandlingar mm.
Catharina Kevin berättade om de två slutenvårdsavdelningarna med 16
platser i varje, som knutna till Psykiatri Sydväst. Där får patienter
som inte klarar att var hemma omvårdnad, tillsyn och samtal med
personalen. Läkemedel, struktur på dygnet, aktiviteter och rutiner är
viktiga men även vila. Mediciner kan sättas in men även justeras. Den
som skrivs ut från slutenvården kanske inte är helt återställd men på
god väg. Det är viktigt med vårdplanering och tid för återbesök.
Mats Adler, överläkare på Affektiva Enheten
Till Affektiva Enheten remitteras personer med svåra depressioner eller
bipolär sjukdom. Här kan man få kraftfulla mediciner, psykologisk
behandling och ECT, elbehandling. Man har en litiumdispensär för de
bipolära patienterna men också ljusbehandling. Ett viktigt inslag i
behandlingen är utbildning, PPI, patient och anhörigutbildning.
Under det avslutande panelsamtalet berättade vetenskapsjournalisten Per
Lapins om sin svåra depression, om TV-programmet han skulle göra i
vilket han till slut fick lämna över kameran till en kollega när han
själv var djupt deprimerad. Per berättade också om sina 33
el-behandlingar och biverkningarna i form av svåra minnesproblem. Efter
alla el-behandlingar är Per nu symptomfri och tar en låg dos medicin.
Det påpekades att alla biverkningar förstås måste sättas i relation till
hur svår sjukdomen och lidandet är.
Ett annan ny behandlingsform för depressioner är KBT på Internet.
Fördelarna är att många med tillgång till dator kan nås av denna terapi
och att man själv kan planera de tillfällen man jobbar med terapin.
Sådan behandling är också billigare för Landstinget.
/Birgitta
Referat från Psykiatrins Dag 5 november 2008 vid Psykiatri Nordväst i
Stockholm (Karolinska)
Äldre och psykisk sjukdom – överläkare Patrik Mattsson
Borderline personlighetsstörning: diagnos, behandling och anhöriga
Psykologisk behandling med bipolär sjukdom
Dramatiska berättelser på psykiatridag!
Från Psykiatrins Vecka på
Kulturhuset, Stockholm, november 2007
Referat från föredragen av Birgitta Österlund, Balans
Återhämtning – varför återhämtar sig inte alla?
Överläkare Susanne Bejerot från Norra Stockholms Psykiatri,
Neuropsykiatriska teamet Susanne redogjorde från sin erfarenhet
främst av neuropsykiatriska diagnoser (t.ex. Asperger, ADHD,
autism).
Forskningen har visat att alkohol, missbruk och rökning under
graviditeten kan bidra till att barnet senare utvecklar sjukdom.
Även olyckfall där pannloben skadas hos en vuxen person kan påverka.
Något praktiskt man kan göra är att använda cykelhjälm!
Mycket forskning tyder på att arvet/generna har stor betydelse för
uppkomsten av psykisk sjukdom.
Viktiga faktorer för att öka chanserna till återhämtning:
* att rätt diagnos ställs
* acceptans
* stöd – visa att patienten inte står ensam t.ex. genom
patientföreningar
* boendestöd av utbildad personal
* behandlingen
* sysselsättning - men helst ett avlönat arbete
* att få ihop livet
Affektiva mottagningen Psykiatri Sydväst
Under tisdagen informerade Lena Backlund, Birgitta Lindberg och
Johanna Persdotter från Affektiva mottagningen Psykiatri Sydväst
(Huddinge) om hur de arbetar med patienter som har bipolär sjukdom
eller svårbehandlade depressioner.
De har flera behandlingsformer och ser de anhöriga som en resurs.
Därför är samarbetet inbakat i själva strukturen.
Viktigt för en bra behandling är:
* Diagnos (man lägger ner gott om tid för att ställa rätt diagnos
för varje patient)
* Medicinering (t.ex. litium)
* Kunskap (kunskap är makt, utbildning är viktig)
Det är viktigt att patienterna förstår varför doktorn föreslår en
medicin, t.ex litium. Personalen lägger ner stod möda på motiverande
samtal. Självklart tar man även upp biverkningar och möjligheterna
till annan medicinering. När man arbetar på detta sätt blir
patienten själv expert på sin sjukdom och sin behandling. Personalen
tar även upp frågor kring medicin kopplat till graviditet och
alkohol. Det är allmänt viktigt med känslomässigt stöd.
En dator finns placerad i väntrummet. Patienter och anhöriga
uppmanas att söka kunskap om sjukdomen och olika behandlingar via
datorn eller via böcker som finns i ett litet bibliotek.
Alla personalkategorier är delaktiga i behandlingen på ett eller
annat sätt och insatta i mottagningens uttalade syn på behandlingen.
Mottagningen har patient-/anhörigutbildningar två gånger per termin
i form av föreläsningar/gruppdiskussioner vid fyra tillfällen
kvällstid. Personalen anser att det är viktigt att både patienten
och en närstående deltar, så att de får samma information.
Vid det första tillfället informerar en läkare om bipolära sjukdom.
Man talar om stress-/sårbarhetsmodellen, om livsstil, stress, vikten
av sömn och även om alkohol/droger. Det gäller att patienten ska
lära sig leva med sjukdomen och ta ansvar för sitt tillfrisknande.
Vid det andra tillfället informerar en läkare om behandling, t.ex.
förebyggande behandling med litium och olika psykoterapeutiska
metoder.
Vid tredje tillfället talar man mycket om tidiga tecken, beteenden
som kan förebåda mani eller depression. I mindre grupper (patienter
och närstående var för sig) skriver varje person ner exempel på
tidiga tecken och vid sista tillfället får varje deltagare ett
papper där dessa personliga tidiga tecken är nerskrivna.
Arbetssättet ger både generell och individuell kunskap.
Vid det fjärde tillfället brukar en person från Föreningen Balans
delta och informera om föreningen samt även beskriva sin egen
återhämtning. En terapeut eller läkare berättar t.ex. om KBT,
kognitiv beteendeterapi, eller något nytt rön från
forskningsfronten. Dessutom deltar akuta mobilteamet som kan stötta
en patient under tid då mottagningen har stängt.
KBT via nätet, hur fungerar det
Under tisdagen informerade Nils Lindefors om KBT via Internet. Nils
Lindefors är verksamhetschef för Psykiatri Sydväst, Stockholm läns
landsting. Han är dessutom professor i psykiatri vid Karolinska
Institutet
25 % av människorna i Sverige drabbas någon gång i livet av
depression eller ångest. Varje år är ca 200 000 människor i behov av
behandling.. Om denna sjukdom förblir obehandlad, innebär den ofta
stort lidande och kan orsaka för tidig död. Behandlingen kan bestå
av att man sätter in antidepressiv medicin (vanligen SSRI-preparat)
eller KBT, kognitiv beteendeterapi . Användningen av SSRI-preparat
har ökat explosionsartat.
SBU (Statens Beredning för medicinsk utvärdering) har visat att KBT
har en god effekt vad gäller depressioner och ångest, nästan lika
god som mediciner. Eftersom tillgången på utbildade KBT-terapeuter -
jämfört med behovet - är mycket begränsad, är terapi via Internet en
stor fördel. KBT via Internet ger många behandlingar per terapeut.
Det ska ses som ett komplement, inte en ersättning för traditionell
behandling.
Vem kan få tillgång till KBT via Internet?
En person som har en fastställd diagnos kan erbjudas KBT som
alternativ till antidepressiv behandling Det första steget är att en
husläkare eller annan läkare skriver remiss via Internet, se länken
nedan. Behandlingen inleds med noggrann utredning av
läkare/sjuksköterska. KBT-terapeut/psykolog finns som
”samtalspartner” via Internet.
Behandlingen sker via nätet genom att patienten går igenom olika
moduler, själv fyller i skattningsskalor och värderar den psykiska
hälsan. Sedan skickar patienten över sina uppgifter till psykologen
och får ”svar”, ungefär som gamla tiders Hermodsbrev. Patienten och
behandlaren är inte anonyma. Patienten kan jobba med sin terapi vid
en dator alla dagar på året, alla tider på dygnet. Självhjälp med
behandlarstöd!
Internetpsykiatri.se finns på Huddinge sjukhus och drivs av
Psykiatri Sydväst inom Stockholms läns landsting samt Karolinska
Institutet.
Läs mer på www.internetpsykiatri.se
eller beställas i tryckt version för 75 kr från bo.soderlund@sll.se
eller
Norra Stockholms Psykiatri, Vårdvägen 3, 112 81 Stockholm
Möte kring bipolärdiagnoser Den 22 september berättade psykiater Lars
Häggström från Halmstad om diagnosutvecklingen. Ett 70-tal
Balansmedlemmar och allmänhet lyssnade.
– När man möter affektivt sjuka patienter måste man förstå vilken
sjukdom patienten faktiskt lider av och vilken behandling som är
effektiv, sa Häggström.
- Enligt nyare forskning finns inte bara den traditionella
manodepressiva sjukdomen, som kallas Bipolär I. Man talar även om,
Bipolär II, II 1/2, III, IV och V. De olika varianterna ska inte
behandlas lika, speciellt inte när det gäller medicinering.
– Särskilt är om patienter kommer tillbaka med åter-kommande
depressioner bör läkaren utreda om patienten mellan depressionerna har
perioder med mani eller hypomani. Då handlar det om någon form av
bipolär sjukdom som ska behandlas med stabiliserade medicin, inte bara
antidepressiva.
När det gäller patienter som ”svänger”, ibland går ner i djup depression
och ibland går upp i hypomani eller mani, så är det ofta depressionerna
som är farliga, som utgör det största lidandet. Stabiliserande mediciner
ska sättas in, som litium eller lamictal/lamotrigin.
Forskning visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) och mediciner är
effektiva vid depressioner, dock är KBT inte bra under de maniska
stadierna. Patient- och anhörigutbildning är viktig.
– Behandlande läkare måste vara uppmärksam på depressiva patienter, för
risken för självmord är stor. Patienter som lider av sin sjukdom och
finner livet meningslöst måste få behandling.
Människor som lider av diagnoserna Bipolär 2 och Bipolär 2,5 kan ibland
ha självskadebeteende och ätstörningar. Det kan finnas viss koppling
Bipolär 1/ADHD.
Som forskningen känt till länge finns viss ärftlighet när det gäller
bipolära sjukdomar, men inte i lika hög grad när det gäller unipolära
depressioner (”enbart” depression).
Lars Häggström fick en fråga vad han önskar för framtiden. Han svarade
att han önskar sig fler välgjorda studier hur man ska göra för att
undvika återinsjuknande, att patienterna lär sig ta ansvar för sin hälsa
och att människor med psykisk ohälsa och föreningar som Balans kliver
fram. Lars Häggström arbetar i företaget Affecta i Halmstad.
Han har skrivit en bok som heter ”Bipoläroboken”. Den är svårt att få
tag i. Boken ges ut i ny upplaga i vår.
/ Birgitta Ö
Referat från Balans-Träff onsdag 11 februari 2009 ang.
sjukskrivningsregler och rehabilitering
Dryga tiotalet medlemmar/intresserade fick lyssna till Marie Magnusson
från Försäkringskassan, när hon visade bilder och förklarade kassans nya
regler från 1 juli 2008 för sjukpenning, sjukersättning och
rehabilitering. Du som vill veta mer om reglerna som gäller dig själv
bör tala med din handläggare eller plocka fram faktablad på www.fk.se.
Om du har svårt att hitta din handläggare, ring först Försäkringskassans
Kundcenter på 0771-524 524.
/Birgitta Ö.
BalansTräff 20 augusti 2008
Psykiatern Mats Humble inledde kvällen och berättade om hur han erfarit
att svårbehandlade patienter kan ha nytta av Omega 3-fettsyror. På nätet
hittade han liknande erfarenheter från den ortomolekylära traditionen.
Därefter övertog näringsterapeuten Maria Klein Ahlin från Hjo podiet.
Maria är alltså alternativmedicinare. Maria har själv erfarenhet av
sjukdom, årstidsbuden depression och fibromyalgi. Hon tog SSRI-preparat
men sökte parallellt näringsmedicinare. Bl.a. sömnen blev mycket bättre.
Maria började med att informera oss åhörare om det mest basala vad
gäller kosten. Våra kroppar behöver protein, fett och kolhydrater. Vad
gäller fett rekommenderar Maria rapsolja, Omega 3 och Omega 6 samt gärna
riktigt smör, inte margarin. Det goda fettet är väldigt viktigt för våra
hjärnceller.
När det gäller grönsaker ska man tänka på att äta färgade grönsaker, för
själva färgerna innehåller fytokemikalier som stärker immunförsvaret.
Grönsaker innehåller antioxidanter som är nyttiga för att dom bekämpar
de fria radikalerna.
Vad gäller proteiner som främst finns i kött och fisk så menar Maria att
vi ska äta en mängd av tre knutna nävar per dag!
Behovet av vitaminer och mineraler kan förändras om man äter
antibiotika, tar mediciner och dricker alkohol. Kroppen kan ta upp
näring sämre om vi äter p-piller, levaxin, olika psykofarmaka och om vi
är gravida eller tränar hårt.
Ät ren mat, som inte är så mycket förbehandlad! Ät mer fet fisk, som
innehåller det goda fettet. Undvik stora mängder ris, potatis och bröd.
Undvik rent socker! Var också försiktig med koffein och choklad (även
mörk sådan), för de är bara stimulantia.
Maria gav oss många detaljer i sitt ämne och de kan man läsa mer om i
Näringsmedicinska uppslagsboken av Peter Wilhelmsson. Den är ganska dyr
att köpa men finns på bibliotek.
Maria berättade om skillnaden mellan skolmedicinen och näringsterapin
vad gäller kost och brister i kroppen. ibland kan skolmedicinen uppge
att ett blodprov är OK, medan alternativmedicinen, som tar proverna på
ett annorlunda sätt, kan hitta (och behandla) brister i form av
vitaminer och mineraler.
När det gäller egenvård rekommenderar Maria breda multivitaminer,
vitamin C och B, spirulina och framför allt maximal dos av Omega 3 och
6. Hon rekommenderar även motion 3 ggr/vecka och ljusterapi, som man
lider av depression.
Den som lider av dålig sömn kan ha nytta av B-vitamin och kolla sitt
värde vad gäller magnesium och kalcium.
/B Ö
Solveig Ternström
gästade Balans årsmöte den 12 mars 2008
Solveig Ternström är inte bara en av Sveriges mest kända
skådespelare utan sedan valet 2006 även riksdagsledamot på centerbänken
och hon sitter som suppleant i Kulturutskottet.
Man kanske kan undra varför en känd skådespelare i ordinarie
pensionsålder ger sig i kast med riksdagspolitiken. Solveig berättade om
sin uppväxt i Värmland, med en pappa som var företagare och en mamma som
var sjuklig. Solveig har alltid tagit stort ansvar för sin mamma, varit
som en doktor för henne.
Solveig har förutom sitt arbete som skådespelare, regissör och producent
inom teater och film alltid tagit stort ansar för sina anhörigas hälsa
och stött på stora problem inom vården. Inom politiken har hon hittills
ägnat sig mest åt somatisk vård, vård av äldre, men på senare tid tagit
sig an de stora problemen inom psykiatrin.
Som person upplevde jag Solveig som en härligt positiv och öppen person
och fick en känsla av att hon verkligen var seriös när hon ville ha
tips, råd och information från oss medlemmar i Balans. Det kändes som om
Solveig kunde vara en möjlighet för oss att få en bra kontakt inom
politiken och vara en samarbetspartner när det gäller att förbättra den
psykiatriska vården. Solveig är öppen för önskemål från Balans om hur vi
vill ha vården beskaffad.
Solveig beskrev att hon inte kan sätta sig in i människors psykiska
problem genom att läsa
papper och statistik, utan hon måste ut i Sverige och känna på hur det
känns! För att själv skapa sig en bild!
Som den kulturpersonlighet hon är har Solveig engagerat sig i ett
projekt som heter Kultur i vården och menar att det är helande särskilt
för en sjuk person att uttrycka sig genom gestaltning, teater, musik,
målande mm. Att göra något själv, med kroppen. Hon menar också att vi
behöver hjälpa kroppen genom massage, t.ex. taktil massage
För sin egen utveckling har Solveig haft stor glädje av
1.6Miljonerklubben, som arbetar i synnerhet med mogna kvinnors hälsa.
Genom den kom kanske uppslaget till den nyligen visade TV-serien ”Som
ett hjärta”.
Solveig fick många tips från Balans-medlemmar och gav oss många bra
adresser som vi kan fortsätta att tipsa om problem och tips till
lösningar.
/Birgitta
Referat från Balans-Träffen den 13 november 2007
Efter Eva Smith och Susanne Johansson från Dagvårdsenheten i Uppsala kom
Jurek Waldfogel och informerade om hur man på Friskis & Svettis i
Stockholms Län kan motionerna med rabatt om man har recept på motion
Från årets början pågår ett projekt inom den ideella idrottsföreningen
Friskis & Svettis som erbjuder anpassad träning, lågintensiv och
lättillgänglig för personer med recept på motion, s.k. FaR-recept. Om
man kommer med ett sådant recept till Friskis får man köpa ett FaR-kort
och träna under 3 månader till rabatterat pris. Jurek delade ut
broschyren ”Fysisk aktivitet på recept” med en gratis prova-på-kupong.
Friskis erbjuder många olika pass, t.ex. Start, Bas, Rygg, KI Balans,
Stavgång/Walking och styrketräning.
Friskis har tänkt sig att personer som kommer och provar på med ett
sådant recept i sin hand ska mötas på ett lite speciellt sätt, mötas av
Friskis kompetens, vänliga bemötande och få kunskap om varför träning är
bra. Särskilt på anläggningen Annexet är det passande för nya motionärer
med FaR-recept. Mottot är: ”Man duger som man är.” och ”Gå från ord till
handling”.
Om du vill du veta mer:
* gå in på www.sthlm.friskissvettis.se – Träning på recept
* e-posta till far@sthlm.friskissvettis.se
* ring 08-429 70 14.
Birgitta Ö.
Referat från Balans-Träffen den 13 november 2007
Eva Smith och Susanne Johansson från Dagvårdsenheten vid Affektiva
Mottagningen vid Uppsala Akademiska Sjukhus besökte Balans och berättade
om sin verksamhet, som dom är ganska ensamma om i Sverige.
Verksamheten riktar sig till bipolära och svårt deprimerade patienter.
Under åren har verksamheten ändrat sig en del men idag ser det ut så
här:
Alla patienter deltar i ett 13 veckor långt program i 3 olika steg:
1. Utbildning om depression/bipolär sjukdom
2 . Fördjupad utbildning utifrån kognitivt psykoterapeutiskt synsätt
3. Social färdighetsträning samt problemlösning
Dessutom tillkommer fysiska aktiviteter och ”Livet trots allt”,
sjukdomens påverkan på vardagen.
I steg 1 ska alla delta i verksamheten varje dag mellan 9.00 och 15.00.
Många oroar sig för att kunna strukturera dagarna så men det brukar gå
bra. I de kommande stegen trappar man ner kraven på deltagande fasta
tider men har i stället annan verksamhet som t.ex. arbetsträning och
förslag på mer struktur på hemmaplan.
Man har noggranna samtal med varje patient innan man sätter igång och
skriver en individuell överenskommelse mellan varje patient och
behandlarna. I överenskommelsen kan man t.ex. ta upp att man särskilt
under de första veckorna prioriterar kursen före frissa och liknande.
Syftet med verksamheten är att patienterna ska få bättre struktur på
dagen, få ökad kunskap, utveckla och tro på den egna förmågan och stärka
självkänslan och självförtroendet.
Man blandar teori och fysiska aktiviteter i mindre grupper om ca 8
personer, både män och kvinnor och i blandade åldrar från ca 25 till 80
år. Gruppen brukar betyda mycket för den enskilde deltagaren. Den är
mycket tillåtande. Man märker att man ofta har gemensamma erfarenheter
trots olika kön och ålder. Eva och Susanne gav oss några exempel på
människor som verkligen vuxit i självkänsla och mod genom att delta i
verksamheten.
I teoridelen ingår kunskap om sjukdomen. Man läser böcker i grupp och
diskuterar. Man talar om sjukdomens påverkan på livet i stort, talar om
kost, motion, sömn, ordningen hemma men också om ekonomi och kanske
skuldsanering. Man tar också upp barnens situation i familjer där mamma
eller pappa insjuknat. Läkare föreläser om sjukdom och behandling och
Föreningens Balans ordförande brukar berätta om föreningen och sin egen
återhämtning. Man har även kontakt med ”Trappan”, en gruppverksamhet för
barn och ungdomar som har en förälder med psykisk sjukdom.
Några av de böcker man jobbar med i grupperna:
”Livet trots allt” (olika föreläsningar om kost, sömn, ekonomi,
vardagssysslor)
Elisabeth Alfons: ”Ta makten över ditt liv”
Susan Tanner: ”Att ta sig upp när man är nere: hjälp till självhjälp vid
depressioner”
Även anhöriga/närstående bjuds in till anhörigutbildning vid 3
tillfällen. De närstående får kunskap om sjukdomen och får i gruppen
tips om hur de kan stödja den som mår dåligt.
Fysiska aktiviteter
Forskning visar att fysisk aktivitet har bra effekt på psykiskt sjuka,
särskilt deprimerade. Det ökade antalet endorfiner i kroppen påverkar
lugn och välbefinnande. De negativa tankarna minskar. Motion bidrar till
nybildningen av hjärnceller och den biologiska klockan påverkas
positivt. Självklart byggs också kroppen upp rent allmänt och man kan vi
hjälp med viktminskning.
Syftet med fysisk aktivitet
Man vill att patienterna ska få kunskap om vad fysisk aktivitet har för
fördelar och bli medvetna om och bearbeta sina hinder för att komma i
gång, att våga prova på utan att vara ”proffs”, hitta en aktivitet som
man själv gillar och komma i gång.
Vad gör vi?
* promenader – med eller utan stavar
* gympa – noga med att värma upp och varva ner
* basketboll
* styrketräning på gym och med den egna kroppen
Man har också en del teori, bl.a. hämtat ur Apotekets bok FYSS om bra
fysisk träning för många olika sjukdomar (jämför med FASS) och Apotekets
lilla häfte ”Motion”.
Deltagarna får också skriva träningsdagbok och jobba med avspänning,
olika band och även prova på Mindfulness.
Läkare kan skriva ut recept på motion FaR, som kan ge rabatt hos vissa
motionsanordnare. (Se annat referat om Friskis & Svettis i Stockholm.)
När kursen är slut efter 13 veckor har man haft individuella samtal med
Eva (kurator) om hur man ska gå vidare, kanske med rehabilitering,
kanske med kontakter med arbetsgivare, Arbetsförmedling och
Försäkringskassa. Eva gav flera exempel på lyckade kontakter med dessa
instanser som så många sjuka känner oro för. Eva och Susanne kan ibland
vara med som stöd vid möten med Försäkringskassan. Personalen har också
några uppföljningsträffar med deltagarna under lång tid efter kursen.
Utvärdering efter 3 månader
Man gör alltid utvärderingar, mellan varje steg och efter att
behandlingen är slut. 90 % är nöjda med gruppbehandlingen, de flesta mår
bättre och har fått större självkänsla/bättre självförtroende. 36 % har
arbete/sysselsättning och lika många annan sysselsättning/t.ex.
regelbundna kurser.
De fysiska aktiviteterna uppskattas och 63 % ägnar sig fortfarande åt
motion efter 3 månader. Den har haft som följd att en del har gått ner i
vikt och många har fått bättre och mer regelbundna och hälsosamma
matvanor
En annan effekt är att personalen har blivit medvetna om behovet av
rörelse och även de har blivit mer aktiva på den fronten.
Hur kommer man till Dagvårdsenheten?
För att komma till programmet måste man ha remiss från öppenvården eller
slutenvården inom Allmänpsykiatrin, Uppsala läns landsting
/Birgitta Ö.
Medicin och
viktproblem
Referat från Balans-Träff den 14 februari 2007 i
Föreläsningssalen, Norra Stockholms Psykiatri
Föreläsare var Signy Reynisdottir, som är läkare, specialist i
internmedicin och som specialiserat sig på svår övervikt. Hon arbetar på
Norrtulls Sjukhus, ÖverviktsCentrum.
Föreningen ville bjuda in Signy för att få veta mer om de speciella
problem med övervikt som många medlemmar har som medicinerar med
antidepressiva, litium eller neuroleptika.
Signy började med allmänna fakta om övervikt. Nu för tiden använder man
måttet BMI för att kontrollera vikten. BMI betyder Body Mass Index och
räkas ut genom att man tar sin längd och dividerar den med vikten i kg i
kvadrat. Signy hade en liten snurra med sig som vi fick titta på. Man
kan även enkelt hitta BMI-tabeller på Internet, t.ex. via sökmotorn
Google. Man får då ett resultat i form av en siffra, t.ex. 26.
Så här tolkas sedan BMI-värdena
Upp till 19 Undervikt. Viktminskning rekommenderas inte.
20 - 25 Normalvikt.
25 - 30 Övervikt. Ökad risk för överviktsrelaterade sjukdomar.
Över 30 Fetma. Kraftigt ökad risk för överviktsrelaterade sjukdomar.
Det är Världshälsoorganisationen, WHO, som ligger bakom begreppet BMI.
Det forskarna använder BMI till är att undersöka vid vilka värden det
finns risk för följdsjukdomar, t.ex. diabetes. BMI-beräkningarna gäller
för vuxna personer.
Redan vi ett BMI på 25 ökar risken för diabetes mellitus (sockersjuka)
och vid BMI över 30 är risken betydande.
Forskarna talar också mycket om midjemåttet, som bör vara högst 80 cm
för kvinnor och 94 för män. Redan vid ett midjemått på 88 cm för kvinnor
och 102 för män har hälsoriskerna ökat ordentligt. Man ska mäta mitt
mellan revbensbågen och höftkammen och rakt över magen. Det är inte
själva fettet man känner där som är farligt för hälsan utan fettet som
finns inne i kroppen, under bukhinnan. Hälsorisken för en person med ett
BMI mellan 25 och 30 är inte så stor om personen är rejält vältränad.
Mycket handlar om livsstil! Fysisk aktivitet lönar sig. Man kan göra
stora hälsovinster genom att röra sig, promenera, 30 minuter per dag och
den halvtimmen kan delas upp på t.ex. 3 tiominuterspass. En bra idé är
att skaffa en stegräknare och se till att man går mer än 10 000 steg
varje dag.
Bara 1/3 av kvinnorna i Sverige har ett midjemått under 80 cm och 1/2 av
männen under 94!
Egentligen är viktminskning ganska enkelt, för det handlar om att se
till att IN-korgen blir mindre än UT-korgen vad gäller energi. Vi måste
göra av med mer energi än vi stoppar in, om vi vill få en önskad
viktminskning. Att det inte är så enkelt och ser olika ut för olika
människor beror på ålder, kön, arvsanlag, olika vanor och olika stor
muskelmassa. Det genetiska arvet slår igenom starkt! Variationerna är
stora mellan individer vad gäller ämnesomsättning.. En kvinna kan i
genomsnitt behöva äta mellan 1800 och 2 200 kcal per dag och en man 2
000 - 2400. Även en liten daglig förändring när det gäller mat och/eller
motion kan få betydelse i det långa loppet. Det handlar mer om att skapa
sig en ny livsstil än att hitta en metod för snabb ”bantning”. Jämför
dig aldrig med någon annan!
Även om Signy talade sig varm för motion och ny livsstil, så betonade
hon att en kraftig övervikt/fetma inte kan försvinna enbart genom
träning.
Vad är det då som styr aptiten? Syn och lukt styr aptiten, men även
signaler från kroppens fettväv. Hjärnans signalsubstanser spelar också
in (t.ex. serotonin, noradrenalin, dopamin och histamin) och dessa
påverkas av många av de psykofarmaka som människor med affektiva
sjukdomar använder, t.ex.
• litium
• antidepressiva
• neuroleptika
• antiepileptiska preparat
• och även insulin och kortison
Alla dessa mediciner påverkar aptitregleringen och kan därigenom göra
att vi äter mer än vad kroppen energimässigt gör av med.
Vid bipolär sjukdom (manodepressivitet) har man sett en risk för kraftig
viktökning när patienter fått maniska skov och kanske tagits in på
sjukhus och medicinerats hårt. Även av det skälet är det viktigt att se
till att underhållsbehandlingen fungerar, så att skov undviks.
Praktiska råd
• ha en bra matordning (frukost, lunch och middag och två små mellanmål)
• använd tallriksmodellen (se nedan)
• undvik tomma kalorier i form av läsk och godis
Den gamla hederliga tallriksmodellen innebär att halva
tallriken/måltiden ska vara fylld av grönsaker och frukt, ¼ av proteiner
(kött, fisk, ägg och ost) och resten av kolhydrater (bröd, ris, potatis
och pasta).
Signys kommentarer till alla viktminskningsmetoder som media skriver om
dagligen var:
GI-metoden (glykemiskt index) är inte farlig men det finns inga
vetenskapliga belägg för viktminskning. Deras betoning på
fullkostprodukter är bra. En liten varning dock för alla nötter som
ingår i deras menyer. Nötter innehåller mycket fett. Att följa
ViktVäktarna är enkelt och bra, men man kan ”lura checklistan”. När det
gäller Atkins kan man säga att det är bra med proteiner (man blir mätt)
men för mycket fett kan ge skador i kärlväggen. Det är också viktigt att
tänka på att man får i sig vitaminer och mineraler.
Vad gäller dryck så är det vatten som gäller, framför allt som
måltidsdryck, kanske med lite citronsaft i. Men om man någon gång vill
dricka läsk, så föredrar Signy Light-produkter framför annan jos, läsk
och vanlig Cola. Auditoriet studsade till… men hur är det med det
farliga aspartamet? Svaret på den frågan var att aspartam är farligt för
en råtta om den dricker 16 flaskor med Cola Light varje dag…..
Vad ska vi då äta till mellanmål, om vi äter frukost tidigt och middag
sent? Ett mellanmål bör innehålla 100 kcal och kan då lämpligen bestå av
ett stort äpple, en banan eller liten fullkornssmörgås med magert
pålägg, t.ex, skinka.
Det kan alltså vara lite svårare för oss som äter mediciner att snabbt
gå ner i vikt, men det är absolut inte omöjligt. ”Var snäll mot dig
själv!” Även 10 % viktminskning ger en klar hälsovinst.
Om man står på en medicin som ger stor viktökning, kan man förstås
alltid tala med sin doktor och fråga om doktorn kan föreslå alternativ.
Tips
Amerikansk forskning på människor som lyckats gå ner i vikt och lyckats
hålla vikten ger följande råd:
• kombinera klok mathållning (frukost viktigt) med motion
• använd stegräknare
• ät mindre fett och mer kolhydrater
• väg dig regelbundet
• förbruka 2700 kcal/vecka vid fysisk aktivitet (3300 för män och 2550
för kvinnor) t.ex. genom 60 - 90 minuters daglig rask promenad, som kan
delas upp i mindre portioner, t.ex. så att du går 20 minuter till och
från arbetet, 15 minuter på lunchrasten och så en halvtimme till.
• Det är vardagsaktiviteten som behöver ökas på!
Birgitta Ö. 070226
Gunilla Linn Persson hos Balans
Onsdagen 11 oktober 2006 samlade författaren Gunilla Linn Persson ett
80-tal personer hos Balans. Hon berättade om sin nya bok, Sagan om mig
själv, på ett fängslande och poetiskt sätt.
Gunilla har skrivit många böcker men blivit mest känd för manuset till
TV-serien Skärgårdsdoktorn. Hon berättade om svåra år med bipolär
sjukdom (det tog lång tid att få diagnosen). Svängningstalet var stort -
från depression till psykos. På våren 1996 brast allt. Gunilla tyckte
sig höra fåglar i väggarna, den maniska psykosen var ett faktum.
Återhämtningen har tagit fem år. Vändpunkten kom i och med att hon
lämnade sin förre make, gick och gick med i Anonyma Alkoholister. Det
tog sju år innan Gunilla fick rätt diagnos och rätt mediciner. Hon
träffade sin nye man som har betytt mycket för återhämtningen. Hon har
gått många år hos en terapeut som haft stor betydelse för
återhämtningen. I samtal med sin terapeut frågade Gunilla om hon hade
gjort bort sig i och med allt hon företagit sig under psykosen.
Terapeutens svar var att allt det hon upplevt var som en berättelse, en
saga, en saga om henne själv.
Gunilla betonade att många människor med bipolär sjukdom
”självmedicinerar” med alkohol, men att det är att betrakta som att
hälla bensin på en brasa..
Hon menar att hennes kreativitet är densamma idag men att hon använder
den på ett annorlunda sätt
Hon skriver långsammare och arbetar kortare tid per dag, Hon arbetar
inte längre så hetsigt utan gör en sak i sänder och är inte längre lika
stresstålig.
Hälsa och livsstil - 26 april
Anna-Maria Lundberg, Föreningen Balans Uppsala, stress-
och friskvårdsterapeut talade om hälsosam livstil och undrade
inledningsvis:
"Vem är den viktigaste personen i ditt liv?"
Och jo visst är det så att den viktigaste relationen du har är den med -
DIG SJÄLV. Det är viktigt för att bli motiverad till att ta hand om sig
själv att ha detta klart för sig.
Självkännedom är en väg till motivation. "Vad är viktigast i livet för
mig?", "Vilka behov har jag?", "Vad GÖR jag för att mitt liv ska få
innehållet som jag önskar?"
Handlingar för oss framåt. Handling = att leva. Handling - nuregeln. Får
du en idé - gör det NU. Ta första steget, det ger en signal till hjärnan
att du är på väg.
"Kan vi lita på våra tankar?" Många gånger är våra tankar inte
verklighetsbaserade. Vi har en tendens att tro att så som vi tänker så
är det. Är vi deprimerade tänker vi ofta negativa tankar,
katastroftankar.
Affirmationer kan vara ett redskap att använda. Det är ett sätt att ge
positiva budskap till sig själv. T ex "Jag har en inre styrka!"
Ett annat sätt är att göra tankeövningar. Vi gjorde tillsammans övningen
"Fartyget" där vi fick pröva på att känna att det är jag själv som står
vid rodret och styr skeppet och har full kontroll.
Vi hade också ett trevligt mingel och åt frukt och juice. Att umgås med
människor som vi känner oss trygga med och som kan bekräfta oss är
friskvård. Ett par gångstavar lottades ut under kvällen i samband med
att vi pratade om nyttan med att komma igång och röra på sig.
Viktigaste budskapet under kvällen: "Acceptera dig själv som du är!
Ingen är perfekt - alla har vi goda och mindre goda sidor. Var ödmjuk
mot dig själv så blir du också ödmjuk mot andra."
Och tänk på att: "Vänliga ord är som honung, smakar sött och gör kroppen
fri.
Hur kan man leva som en frisk person med bipolär
diagnos? - Seminarium 15 februari
Del av projektet "patienter som konsulter i
vården".
Birgitta Österlunds refererat (36kB)
Om sömn och sömnbesvär - Balansträff 14 april 2005
Föreläsare professor Jerker Hetta från Karolinska
Institutet, Neurotec.
Birgitta Österlunds referat (21 kB).
Sexualitet och affektiva sjukdomar - Balansträff 7 mars 2005.
Föreläsare var Cecilia Dhejne, överläkare vid sexologmottagningen på
psykiatriska kliniken Sydväst på Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge.
Laila Gentzels referat (22kB).
En bra och läkande
hjälp vid bipolär sjukdom eller depression kan vara att skriva ett
nätverkskontrakt mellan patient – närstående - vårdgivare
Det brukar vara
svårt att få någon rätsida på de ibland till synes oöverstigliga problem
som uppstår när någon får upprepade psykiska (= fler än två-tre!)
psykiska sjukdomsskov.
Förtvivlan och en känsla av maktlöshet kan göra att det kan vara svårt
att få tillgång till den professionella hjälp som både patienten och de
närstående behöver – både på kort och lång sikt.
Därför föreslår vi i
Föreningen Balans att de som berörs helt enkelt sätter sig tillsammans
och gör klart för sig hur man vill ha det vid eventuella framtida
sjukdomsskov (som man naturligtvis samtidigt hoppas aldrig ska hända).
Hur ska man kunna undvika de traumatiserande upplevelser som man
troligen har upplevt tidigare?
Här är det viktigt
att patienten får ett ansvar för sina sårbara punkter och för att arbeta
för att få en livsstil där det går att hantera sårbarheten bättre. Det
kan vara svårt, särskilt i början, och de närstående kan behöva ge ett
visst stöd. Hur ska det se ut? Kontakten med vården, är patient och
närstående (familj och vänner) nöjda med den?
Det börjar finnas en
hel del erfarenhet av nätverkskontrakt, och personligen har jag en åtta
år lång erfarenhet, som bara blir bättre med tiden.
Ett kontrakt att utgå ifrån, tillsammans med råd om hur man kan gå till
väga, finns till inspiration för dem som vill pröva att utforma ett eget
nätverkskontrakt. /Laila Gentzel
Vill Du beställa, klicka här!
Skrivet av Åsa Moberg:
|
|
|
